Överjästa öl - ale

I denna kategori återfinns en mängd olika öltyper. Gemensamt för dessa är att de har jäst i rumstemperatur (16-28 grader), och därför under jäsningen utvecklar en fruktig smak. De flesta av dessa typer har samlingsnamnet ale.

Några exempel på överjästa öltyper:

ett glas bitter

Bitter (3-4% alkoholhalt)

Englands klassiska puböl. Du kan dricka några stycken utan att få huvudvärk dagen efter. Bärnstensfägad, lätt humlearomatiskt, fruktigt öl med låg till medel maltkaraktär. Medel till hög beska. Detta öl serveras, precis som flera andra brittiska öl, med fördel från cask där det genomgått en sekundärjäsning och handpumpas med hjälp av naturlig kolsyra och inte av kvävgas eller artificiell kolsyra från tub. Öl som serveras från cask blir mjukare och mer aromatiskt.

Exempel: Timothy Taylor Landlord

India Pale Ale (6-7,5% alkoholhalt)

Ljus ale som utvecklades i 1700-talets England, från början en exportvara till Indien. Idag produceras de bästa exemplen i USA. Ljus till bärnstensfärgad med kraftigt skum. Stora humlegivor ger en intensiv och rik smak av tropiska frukter. samt en ordentlig beska. Den brittiska varianten är både svagare och mindre komplex, och räknas inte som en IPA annat än på brittiska öarna.

Exempel: Sierra Nevada Celebration Ale, Stone India Pale Ale, Stigbergets Amazing Haze

Porter (4-6% alkoholhalt)

ett glas porter

Porter hade sin storhetstid i London på 1700- och 1800-talet och är idag inte rökig och syrlig som den var förr. Skillnaden på porter och stout är ibland godtycklig och kan bero på vad bryggaren benämner den som, eller vad som är mest gångbart. Brun till mörkt brun med inslag av rött. Maltig, chokladig och knäckig karamellighet, i balans med fruktighet och lätt rostade toner.

Exempel: Carnegie Porter, Youngs London Stout

Barley Wine (8-12% alkoholhalt)

Ett öl som utvecklar spännande smaker med långlagring. De amerikanska varianterna har ofta en aggressiv humlebeska till skillnad från ursprungstypen från England. Färgen kan vara bärnstensfärgad till mörkt rödbrun. Doften och smaken är intensiv och vinös, med inslag av karamell, mandelmassa och torkade frukter.

Exempel: Thomas Hardys Ale, Sierra Nevada Bigfoot

ett glas veteöl

Sydtyskt veteöl (4,6-5,8% alkoholhalt)

Jämte bratwurst är detta synonymt med Bayern.

I folkmun inte en ale, men likafullt överjäst. Bryggd på kornmalt och vetemalt, där det senare ger en mäktig, jordig karaktär och ett bra skum. Fruktig med tydliga inslag av banan. Den fenoliska karaktären kommer ifrån jästen och beskrivs ofta som kryddnejlika, muskot, kokt skinka eller plåt. Ofiltrerade varianter ger ett jästigt, lite mäktigare intryck. Tillsammans med det kraftiga skummet och rik kolsyra är det ett stort, dock törstsläckande öl som fungerar såväl sommar som vinter.

Exempel: Weihenstephaner Hefeweissbier

Belgiska klosteröl (6%-12% alkoholhalt)

De belgiska klostren utvecklade under medeltiden konsten att brygga öl. Ungefär på samma sätt som sydtyska veteöl är de belgiska klosterölen mer eller mindre fenoliska (kryddiga), just på grund av jästen. Belgiska klosteröl har ofta hög alkoholhalt. Det är vanligt att man tillsätter socker i bryggningen för att få upp alkoholen utan att munkänslan blir för mäktig. Belgiska klosteröl finns i många olika varianter vad gäller färg och styrka. De kan vara torra eller söta, men är sällan speciellt beska. Ett rikt skum är vanligt. Den fenoliskt kryddiga, plåtiga karaktären hör till smakbilden.

Exempel: Chimay Bleu, Saint Feuillien Blonde