Ölprovning i Göteborg – åtta stycken erkänt bra lagringsöl


Sammanfattning

Olika årgångar av åtta klassiska öl har provats. Blir de bättre av lagring? Vilka årgångar är bäst?


Nyligen deltog jag i en ölprovning man inte ville missa. Vännen Fredrik Ekstedt bjöd in till en så kallad vertikalprovning av mestadels hans egna öl. Jag och Fredrik har flera gånger diskuterat huruvida långlagring av öl är värt besväret. Vi är ganska eniga om att det är ganska få öl som når de riktiga höjderna när de är mer än 2-3 år gamla.

De öl som provades denna kväll är erkända lagringsobjekt. Jag har själv tidigare provat flera årgångar av majoriteten av ölen och funnit att de är värda att lagras i flera år. Ölen är omtalade på nätet och ölnördar har goda erfarenheter av att lagra dem.

Kortfattat kan man säga att följande egenskaper hos ett öl generellt gynnar lagring. Givetvis finns det undantag, men ovan nämnda egenskaper stämmer väl in på nästan alla av de för kvällen provade ölen.


ölglas

Vinsten med att lagra öl är att ölet smakar bättre med lagring. Råheten hos ett starkt, ungt öl tonas ner och munkänslan mjuknar. Aromer och smaker blommar ut och blir komplexa. Torkade frukter, bär, vinösa toner och madeira är inslag som ofta återfinns i långlagrade öl. Inte minst i de ölen som alltså ingick i denna ölprovning.

Det fanns betydligt fler årgångar att tillgå men vi tyckte det var lite slösaktigt att ta allt på en gång.

Poängskalan vid detta tillfälle sattes till 1-20


Fullers Vintage Ale - English Strong Ale

Årgång 1999

Intensiva madeiratoner i doften. Massa madeira i smak och lång smak med inslag av choklad.

18 p

Årgång 2005

Röda bär i doften. Mogen smak med inslag av trä, röda bär, vanilj, choklad. Lite klen i kroppen.

16 p

Årgång 2007

Vag doft av bär och alkohol. Bra stuns i kroppen men väl mycket alkohol som stör.

14 p

Årgång 2009

Bär och mandelmassa i doften. Geléaktig munkänsla och nötig. Lätt kropp.

14 p

Årgång 2011

Mandelmassa i doften. Söt och maltig med tydliga inslag av mandelmassa.

16 p


Kommentar: Alla årgångar bra och stabila lagringsobjekt.


Gouden Carolus Cuvee Van De Keizer Blauw – Mörk Stark Belgisk Ale

Årgång 2001

Inslag av plåt med en lätt fiskton. Tång. Träig i smak. Sammetslen kropp.

14 p

Årgång 2005

Kandisocker i aromen. Träig, söt, oljig med inslag av bär.

15 p

Årgång 2007

Mandelmassa i arom. Choklad, madeira och lakrits i smak.

15 p

Årgång 2010

Basset's Tidbits och kandisocker i arom. Bra stuns i kroppen. Söt och halvkomplex.

17 p


Kommentar: Lite av en besvikelse överlag.


Sierra Nevada Bigfoot – Amerikansk Barley Wine

Årgång 2005

Rund och fin doft med inslag av vanilj och bär. Madeiratoner samt inslag av bär och vanilj. Komplex men inte enormt smakrik.

15 p

Årgång 2008

Melon och diverse frukter i doften. Gelélik i munkänslan. Fruktig med inslag av humle.

15 p

Årgång 2010

Lugn och fin i munkänslan men salt och besk. Obestämbara smaker i övrigt.

14 p

Årgång 2011

Kåda och tall i arom och smak. Salt och besk. Extra allt.

15 p


Kommentar: Alla riktigt bra öl!


Westvleteren 12 – Mörk Stark Belgisk Ale/Quadrupel

Årgång 1989

Söt med madeiratoner i doften. Lite klen kan tyckas. Söt och madeiralik i smak. Lite väl mycket madeira.

13 p

Årgång 2002

Inslag av trä, melon, torkade frukter och marmelad.

14 p

Årgång 2009

Lite råare än de äldre. Inslag av melon och torkade frukter. Hög restsötma.

14 p


Kommentar: Absolut inte världens bästa öl. Högst tveksamt om den bör lagras.


North Coast Old Stock Ale – Barley Wine

Årgång 2006

Vinös och med ljuvliga madeiratoner och vanilj. Höjdare!

18 p

Årgång 2007

Vinös doft. Vinös i smak med vanilj och bär.

17 p

Årgång 2009

Värmande alkohol med vanilj och mandelmassa.

14 p

Årgång 2010

Bärig och vinös doft. Väl söt. Ljuvlig och lång smak.

14 p

Årgång 2011

Söt doft med inslag av mandel. Mandel slår igenom även i doften. Väl söt så här ung.

13 p


Kommentar: Lagra den i 5-6 år.


Rochefort 8 – Mörk Stark Belgisk Ale

Årgång 2006

Snäll och klen i doft och smak. Madeira och koriander.

14 p

Årgång 2007

Snäll i doft och smak. Klen. Lite madeira och koriander.

14 p

Årgång 2011

Spritig och sädaktig. Rå och outvecklad med inslag av humle.

13 p


Kommentar: Inte värd att lagras.


Brooklyn Black Chocolate Stout – Imperial Stout

Årgång 2005/2006

Madeiratoner och vinös. Lätt kropp. Lite klen.

14 p

Årgång 2008/2009

Läder och madeira.

15 p

Årgång 2010/2011

Rund och mjuk. Stabil.

15 p

Årgång 2011/2012

Rå och outvecklad. Stabil.

15 p



Chimay Bleu – Mörk Stark Belgisk Ale

Årgång 1999

Vinös med massa madeira och russin i bra balans. Grym!

18 p

Chimay Bleu

Årgång 2001

Mycket trä och russin. Underbar!

16 p

Årgång 2005

Inslag av russin. Klen och obestämbar.

13 p

Årgång 2009

Bättre än 2011. Inslag av russin.

14 p

Årgång 2011

Kryddiga fenoler med inslag av gasbinda. Alltför outvecklad för att egentligen drickas nu.

13 p



Slutsats

Ingen egentlig slutsats. Ölen var överlag bra men de riktiga höjdarna var inte många. Jag kan tänka mig att det är klokt att inte smaka för många lagrade öl under en och samma kväll då "de tar ut varandra". Ungefär som att man bör varva mediokra öl med riktigt bra för att få perspektiv.


7 mars 2012

Rick Gordon Lindqvist



Till toppen av sidan