Reinheitsgebot – renhetslagen

Del 2

Sammanfattning

Vi tar en titt på hur de tyska renhetslagarna ser ut idag.

Renhetslagen numera

Även om regleringen på ölingredienser i Bayern är 500 år gammal är det nuvarande namnet Reinheitsgebot av mycket yngre årgång. Idag finns det egentligen två renhetslagar, den bayerska och den tyska.

Den bayerska renhetslagen

Bayerskt ölkrus

Bayerskt ölkrus


Medan den bayerska renhetslagen förbjuder allt annat än malt, humle, jäst och vatten i underjästa öl tillåter man mältad vete och mältad råg i bland annat överjästa öl.

Den tyska varianten

är mer tolerant när det gäller överjästa öl. Dessa får innehålla tillsatser av rent rörsocker, betsocker, invertsocker, stärkelsesocker och färgämnen baserade på dessa sockerarter.

Att jäst tillkom som den fjärde ingrediensen i renhetslagarna beror på att man först 1675 antog att jäst var en så kallad kemisk katalysator i jäsningsprocessen. Tidigare trodde man att det krämiga sedimentet i botten av jästunnorna var rester av förruttnelse. Att jäsning orsakas av mikroorganismer bevisades av Louis Pasteur år 1857.

Några årtal

1873

Maltsubstitut såsom ris, stärkelse och potatisstärkelse inte bara tillåts utan skyddas i Bismarcks Nordtyskland av den Tyska Imperiallagen. Man beskattar dessa ingredienser i ölbryggning.

1906

Andra Tyska Imperiet antar renhetslagen som den ser ut idag, åtminstone för lageröl.

1918

Bayern blir ny medlemsstat av Weimarrepubliken. Ett villkor för anslutande är att den nya republiken fortsätter att anta renhetslagen för både under- och överjästa öl. Precis som det Tyska Imperiet hade gjort tidigare.

1949

Tyskland anammade en variant av renhetslag, medan Bayern i stort sett fick fortsätta med sin variant från 1516 med tillägget råg och vete.

1987

EU-domstolen beslutar att renhetslagen strider mot fri handel. Från och med nu får utländska bryggare sälja "orena" öl i Tyskland. Bryggerier utanför Bayern kan kringgå renhetslagen, men bara för exportöl.

Specialöl

Tyska och bayerska bryggare som inte följer renhetslagen får sälja sina produkter men inte kalla dem öl. Ett exempel är Schwarzer Abt, en schwarzbier som tillsätts sirap efter jäsning (ja det är lite motsägelsefullt eftersom schwarzbier i grund och botten är ett torrt öl) bryggt av klosterbryggeriet Neuzelle.

Ölet får följa samma bestämmelser som kryddade öl och ska benämnas "specialöl". På Neuzelle tycker man att renhetslagen har kvävt kreativiteten hos mindre bryggerier. Lagen bör lättas upp menar man.

Undantag

Leipziger Gose är ett exempel på undantag från renhetslagen. Gose, med rötter i Goslar och Leipzig, är ett veteöl bryggt med koriander och salt. Gose tillverkas alltså inte enligt Reinheitsgebot men har på senare år fått undantag från regeln som en "regional specialitet".

Gebraut nach dem Deutschen Reinheitsgebot von 1516

Det är lite av en kronologisk miss att på en tysk öletikett skriva "Gebraut nach dem Deutschen Reinheitsgebot von 1516" eftersom lagen år 1516 bara omfattade Bayern. Tyskland som nation existerade inte 1516. Trots detta kan man hitta en sådan text på både överjästa och underjästa öl idag.

Självklart välkomnar bayerska bryggare den nya varianten av renhetslagarna. De stödjer inkluderingen av mältat vete som en ingrediens i överjästa öl såsom weissbier, något man är expert på.

Bayrarna är dock mer traditionalistiska än vad man är i andra tyska stater. I Bayern är man emot användandet av socker och färgämnen från socker.

Sådana öl bryggs inte i Bayern!


2 mars 2012

Rick Gordon Lindqvist


Litteratur

Bavarian Beer. Beer Purity Law – What does it mean? http://www.bavarianbeer.com/index.php?StoryID=96/ Åtkomst 18 februari 2012.

Oliver, Garrett (ed.) (2011) The Oxford Companion To Beer, Oxford University Press Inc, New York.

Warner, Eric (1992) German Wheat Beer. Classic Beer Style Series, Brewers Publications, Associations of Brewers Inc., Boulder Colorado.

http://archiv.jura.uni-saarland.de/BGBl/TEIL1/1993/19931400.1.HTML Åtkomst 22 februari 2012.


Första delen: Reinheitsgebot – renhetslagen Del 1


Till toppen av sidan